Edsbro (s Edsbro kassa)

Poststationen öppnades 1 januari 1875. Flyttningen av poststationen till järnvägsstationen genomfördes inte från tågstarten den 18 december 1898 utan blev genom Poststyrelsens beslut uppskjuten till februari månads ingång 1899. Poststationen klassificerades som postexpedition 1967 och fick genom ny terminologi under 1970-talet beteckningen lokalpostkontor med förledet lokal borttaget 1986. Den minskade betalningsrörelsen har emellertid tvingat Posten till indragning av den fullständiga servicen och numera finns så kallad närpost i Edsbro enligt ett entreprenadavtal med Pousette Trä.

Komminister Lars Peter Fries var på plats när poststationen öppnades den 1 januari 1875. Årsarvode: 150 kr.

Folkskolläraren Frans Anton Bovin, född 1845, anställdes den 1 juli 1877. Avled i januari 1898. Årslön: 250 kr. Fick löneförhöjning 1 juli 1895 till 300 kr om året.

Änkefru Hilma Maria Bovin, född 15 februari 1860, anställdes 22 januari 1898. Hon uppbar samma lön som sin företrädare.

Gustaf Robert Treslov, född 5 juni 1865 anställdes 1 februari 1899. Tidigare var han järnvägsstationsföreståndare i Edsbro. Han fick nu ansvaret för både post och järnväg i Edsbro. Årsarvode: 240 kr (för postsysslan).

Omsättningen ökade nu så mycket att poststationen inte kunde hinna skötas av järnvägspersonal.

Agnes Margareta Jansson, född Andersson den 17 februari 1900, anställdes den 1 april 1921. Agnes anställdes på kontrakt direkt med Postverket som föreståndare för den lantpoststation som öppnades efter delningen post- och järnväg. Utöver sin lön och lokalersättning fick hon ersättning för transporterna den 300 meter långa sträckan mellan tågen och poststationen. Hon slutade de 31 december 1960.

Karl Edvin Jansson, född 3 juni 1904, anställdes 1 mars 1963. Karl avgick med pension 1969. Karl vikarierade under tiden 1 januari 1961 till 28 februari 1963 som poststationsföreståndare. Han efterträdde sin hustru Agnes.

Fru Gunhild Löfblom, född Larsson, anställdes som efterträdare.

Posten flyttade 1 februari 1899 till järnvägsstationen. 30 juni 1918 var detr dags för nästa flytt, nu till lägenheten Steneborg.

Postanstaltenstämpel 1546 H

 Edsbro var en av de orter som fick en poststation i samband med att Postverket tog över ansvaret för Kronobrevbäringen. I ett brev från Poststyrelsen till Länsstyrelsen i Stockholm den 30 november 1874 berördes de av Länsstyrelsen i samråd med bland annat kronofogdarna angivna förslagen om postanstalter och postgångar, Det var fråga om postanordningar ”vilkas inrättande vore erforderligt i följd av Kronobrevbäringens upphörande” och Länsstyrelsen hade ”överlämnat villkorligt upprättande kontrakt ej mindre om bestridande av befattningarna såsom föreståndare för de nya poststationerna än om postens fortskaffande å de föreslagna nya linjerna, utom vad beträffar 3:e fögderiet”.

Inom 3:e fögderiet fanns bland annat Edsbro, Almunge, Harg, forsmark och Gräsö. Men dessa blev inte lämnade därhän, även om Poststyrelsens granskning av förslagen inom detta område hade föranlett flera fall av underkännande.

I huvudsaklig överensstämmelse med förslaget Generalpoststyrelsen funnit skäligt bifalla inrättande av poststation i Edsbro, vilken station skulle komma att alla att förestås av komministern Lars Peter Fries mot ett årligt arvode av 150 kr.

Fries skrev i november samma år 1875, till Poststyrelsen vida postdirektören för Stockholms postkonor och sade upp sitt kontrakt ”såvida icke arvodet höjdes till 300 kr per år”.

Postdirektören P F Winroth ansåg att den begärda höjningen var för mycket och menade att ”lämplig person som är villig att mot lägre arvode än det av Fries fordrade, bestrida nämnde befattning bör kunna genom Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet försorg anskaffas”.

Kronofogde S Wancke anmälde på Länsstyrelsens förfrågan att Fries vore villig att pruta på sitt äskande om postgången lades om på ett visst sätt, vilket skulle innebära arbetsavlastning för honom. Detta gick inte att genomföra men poststationen behölls och Fries fick igenom sin fordran.

Poststationens vara eller icke vara kom ändå snart på tal. I ett cirkulär 27 september 1875 hade Poststyrelsen påbjudit en granskning av lönsamheten för samtliga poststationer. I sin redovisning av den 27 mars 1876 meddelade postdirektör Winroth sifferuppgifter, station för station, beträffande de utav postkontoret underlydande poststationer, för vilka utgifterna i mer eller mindre mån överskjutit inkomsterna. Det rörde sig om 28 poststationer, bland dem Edsbro. Där hade utgifterna överstigit inkomsterna med 215 kronor och 13 öre under 1875.

Postdirektören tillade att de uppräknade 28 stationerna ”anser kontoret dock flera böra bibehållas, dels på grund av den växande trafiken, dels på grund av deras nödvändighet för sådana förut till kronobrevbäring berättigade tjänstemän, vilka för brevväxling i tjänsteärenden begagna sig av densamma vilka tjänstemän något annan tillfälle av dem för närvarande begagnade poststationen skulle indragas”. De åberopade poststationerna, som borde sparas enligt postdirektörens uppfattning var 16 stycken, bland dem fanns Edsbro.

Detta accepterade Poststyrelsen, som efter postdirektörens förfrågan 14 december 1876 dessutom medgav fyra dagar senare att årsarvodet på 300 kr fick vara oförändrat tills vidare.

Det varade inte så länge. Poststationsföreståndare Fries skrev ett brev till Poststyrelsen 10 januari 1877 som började med föjande rader:

”Häromdagen underrättades jag av Herr Kronofogden och Riddaren S Wancke, att Kungl. Generalpoststyrelsen är betänkt på att indraga poststationen i Edsbro och som skäl för stationens indragande angav han vara det, att inkomsterna av postförsändelserna ej räcka till att betäcka utgifterna för stationens skötande. Med anledning av härav anser jag min plikt vara att visa motsatsen”.

I fortsättningen av brevet försöker Fries med siffror bevisa sitt påstående och avslutade brevet med följande ord:

”Skulle emellertid meningen vara att indraga Edsbro poststation därför att arvodet till föreståndaren är för drygt, så hellre  än att detta skall ske, är jag villig att avsäga mig förtroendet att vara dess poststationsföreståndare till förmån för någon som åtager sig dess skötande för billigare pris, hellre än att tvenne församlingar i Närdinghundra härad och en del av Lohärads socken skola gå förlustiga en för dem dels nödvändig dels bekväm postgång”.

Med flera skrivelser från berörda postkunder till poststyrelsen fick Fries stöd för sin strävan att bibehålla poststationen. Bland dessa brev fanns ett mer än fem sidor långt aktstycke från personer i Ununge.

Under den följande remissbehandlingen lät Länsstyrelsen kronofogden Wancke uttala sig. Han hävdade i ett tre sidor långt brev den 26 januari 1877, att det gick bra att dra in poststationen i Edsbro. Någon skulle bara vidtala en person att passa upp den passerande postföraren vid Edsbro kyrka och ta emot posten, det vill säga på samma sätt som före 1875. Han skrev avslutningsvis ”Därest Edsbro station kommer att indragas och nuvarande postlinje förbi denna station bibehållas, kan med posten mottagande, vårdande och utlämnande till vederbörande postförare tillgå på samma sätt, som tillförne skett, och ett inlämningsställe för posterna för den skull inrättas vid Edsbro kyrka – belägen invid brukskontoret och nuvarande poststationen – och organisten därstädes, den lämpligaste härtill, och den ende, som torde kunna fås, förordnas att åtaga sig nämndebestyr mot åtnjutande av skälig ersättning därför.

Vad kronofogden föreslog var en återgång till förhållandena under den tid som Kronobrevbäringen ännu fungerade. Länsstyrelsen nappade på detta och begärde ett uttalande av skollärare F A Bovin, den man som kronofogden åsyftat i slutet av sitt brev. Han antydde i sitt brev den 11 april 1877, att kronofogdens förslag var orealistiskt och skrev att han inte kunde åta sig mottagning och utlämning av brev som vid ”ordentlig” poststation, enär arbetet eller åtminstone den tid, som jag måste passa på, i bägge fallen bleve densamma”.

Han var beredd att acceptera att överta befattningen som poststationsföreståndare mot en till 250 kr om året sänkt ersättning. Länsstyrelsen överlämnade handlingarna till Poststyrelsen den 14 maj 1877.

Länsstyrelsen kunde inte tillstyrka indragning av poststationen i Edsbro. Poststyrelsen beslöt att Bovin skulle antas till föreståndare från den 1 juli 1877 med 250  kr i årsarvode. Komminister Fries hade blivit uppsagd med iakttagande av lagstadgat varsel.

Ett nytt hot uppstod mot poststationen. Efter samråd med Länsstyrelsen angående inrättande av lantbrevbäring och därmed sammanhängande indragning av poststationer konstaterade Poststyrelsen nämligen i ett brev till Länsstyrelsen den 8 april 1878 att av de 34 för eventuell indragning genomgångna poststationer avseende bland annat deras uppbörd, skulle inte mindre än 29 dras in. Bara fem av de undersökta skulle behållas, nämligen Ekerö, Fasterna, Rimbo, Skederid och Svartsjö. De högt uppdrivna besparingstankarna i samband med lantbrevbäringens införande kunde här, som på många andra håll i landet, inte realiseras och planerna reviderades efter hand som de olika orternas  representanter framförde protester. I Edsbro satt Bovin kvar ”i orubbat bo” och lyckades till och med få årsarvodet höjt till 300 kr genom Poststyrelsens beslut den 16 maj 1895.

Efter hans död 1898 fick Bovins änka Hilma Maria Bovin överta poststaionen på oförändrade villkor genom ett kontrakt så sent som den 22 januari 1898. Troligen var änkefru Bovin medveten om vad som skulle ske i anslutning till rälsläggarnas arbete, men det måste ändå ha varit obehagligt att mista den lilla inkomst hon hade att sköta poststationen.

Flyttningen av poststationen i Edsbro till järnvägsstationen genomfördes inte från tågstarten den 18 december 1898 utan blev genom Poststyrelsens beslut uppskjutet till februari månads utgång 1899. Då fick Gustaf Robert Treslow ta ansvar för både post och järnväg i Edsbro med 240 kr i årsarvode för själva postsysslan.

Av tidtabellen framgår, genom en asterisk, att posten mellan järnvägs- och poststationen i Edsbro transporterades med särskilt bud, en anordning som tillämpades enligt kontrakt med änkefru bovin fram till och med januari 1899, varefter lantpoststationen sålunda drogs in. Utvecklingen vid den förenade post- och järnvägsstationen blev efter hand ganska positiv och Treslow fick efter 1914 års allmänna reglering av arvodena till föreståndare för järnvägspoststationer 420 kr i årsarvode jämte 240 kr i biträdesersättning. Omsättningen ökade så mycket att poststationen inte kunde hinnas skötas av järnvägspersonal.

Den 1 april 1921 anställdes Agnes Margareta Jansson på kontrakt direkt med Postverket som föreståndare för den lantpoststation som öppnades i stället. Utöver lön och lokalersättning fick hon ersättning för transporterna på den 300 meter långa sträckan mellan tågen och poststationen.

 

”Edsbro poststaion tillkom på 1870-talet och var då belägen i skolan vid kyrkan. Den första föreståndaren var folkskolläraren Ivar Bolin. Då transporterades posten med häst från Grisslehamns tull- och poststation via Häverö-Edebo till Edsbro. Från Gränsta i Knutby kom en skjuts, si att da växlade post vid Edsbro. År 1898 invigdes järnvägen Rimbo-Häverösund. Något år senare började posten transporteras på järnväg Stockholm-Rimbo-Häverösund. De första postkupéerna var inte bekväma att åka i och ännu mindre att arbeta i. Små korta vagnar, där två tredjedelar av vagnen var postkupé och resterande del var avsedd för sjuktransport och fångtransport. På 1940-talet kom det bättre postkupéer, boggievagnar, rymligare, ljusare och med bättre fjädring.

I början av 1900-talet flyttades posten över och blev förenad med järnvägen. Föreståndare var då stinsen Gustav Treslow. 1918 sade järnvägen upp avtalet med posten och nya lokaler inrättades i Härlings handelsfastighet. Föreståndare blev frökan Ebba Härlin. Hon slutade i maj månad 1921. Då hade nya lokaler inrättats i K W Janssons affär, ett nedlagt mejeri där magasinsbyggnaden hade inretts till postlokal. En stor och trivsam lokal där Greta Andersson var föreståndare. 1931 gifte hon sig och fick efternamnet Jansson.

Postutväxling med postkupéerna var det fyra gånger dagligen utom på söndagarna, då nöjde man sin  med tre gånger. Första tåg på morgonen rullade in kl. 08.00, kom från Hallstavik och skulle sedan fortsätta till Stockholm. Kl. 09.30 kom tåg från Stockholm till Hallstavik, kl. 19.30 från Hallstavik till Stockholm. Kl. 21.00 ankom sista posten från Stockholm. I slutet på 1950-talet insattes ett tidningstågh från Stockholm till Hallstavik. Tåget avgick från Stockholm kl. 05.00 och ankom till Edsbro kl. 06.30. Postlokalen hölls öppen alla dagar utom annandag Jul.

I lokalen, vid K W Janssons affär, var posten förlagd till 1938. Den 1 oktober flyttade posten till nybyggda lokaler i en villa på Masugnens mark. 1938 började en postutdelningslinje till Smara by, som så småningom utvidgades över hela postområdet. 1962 drogs Erken och Sättraby poststationer in och förlades till Edsbro. Då förändrades löspostlinjerna till två stycken bilåkande lantbrevbärarlinjer. Linje 1: Edsbro-Erken-Sättraby. Linje 2: Edsbro-Smara-Kragsta vägskäl-Myskja-Skänninge-Dumran. Samtidigt lades posttransporterna på järnvägen ned och stora transportbussar sattes in mellan Uppsala, Rimbo och Norrtälje. Där sedan posten sorterades för vidare befordran till Edsbro, Skebo, Hallstavik och Herräng.

1960 avgick Greta Jansson med pension efter 40 års tjänst och Karl E Jansson tog över. 1963 drogs Ununge poststation in och lades till Edsbro. Då tillkom ytterligare en lantbrevbärarlinje, linje 3: Edsbro-Kragsta-Ununge, varvid poststationen upphöjdes till postexpedition.

Med tre bilåkande lantbrevbärare blev lokalen trång och svårarbetad. Postexpeditionen flyttade till nya tidsenliga lokaler 1965 i Åsbygården 1, där den fortfarande är belägen.

1969 avgick undertecknad (Karl E Jansson) med pension och efterträddes av fru Gunhild Larsson (född Löfbom), som stationsmästare”. (Ovanstående text inom citationstecken är nedtecknad av Karl E Jansson i mars 1975.)