Gottröra (s Skepptuna)

Poststationen öppnades 1 januari 1875, stängdes 30 september 1879. Öppnades på nytt 1 april 1891 för att sedan stängas 31 oktober 1953.

Organisten och folkskolläraren Johan Chrusander var poststationsförestånadare när öppningen skedde 1 januari 1875.  Han kvarstod till stängningen 30 september 1879.
Årslön: 200 kronor.

Gustav Adolf Pettersson var föreståndare när Gottröra nyöppnade 1 april 1891.Han slutade 1930.
Årslön: 150 kronor. Lönen höjdes 1916 till 240 kr/året.

Ester Margareta Pettersson, född 10 juli 1883, (dotter till Gustav Adolf), övertog tjänsten 1 augusti 1930. Hon hade tjänsten fram till stängningen 31 oktober 1953.

”Krigsstämpel”: 1565 O

Vid 1870-talets början var det svårt att erhålla post till Gottröra. Det framgår av ett stämmoprotokoll daterat 11 oktober 1869. Där står: ”Då behovet av en sockenpostväska häremellan och Mörby poststation (Mörby i Lunda socken) gjort sig kännbart för en stor del av församlingsborna beslöts att en sockenpost häremellan och Mörby poststation skulle med början av nästa år anordnas och att avgifter härför skulle bestridas av kommunalkassan. För detta ändamål skulle en postväska tillräckligt stor för ändamålet inköpas och en person lejas att för billigaste pris bära väskan fram och tillbaka 2 gånger i veckan”.

I ett protokoll fyra dagar senare står följande: ”Tillkännagavs att fattighjonet Lundgren i fattigstugan åtagit sig att för 15 Riksdaler Riksmynt årligen bära sockenväskan emellan Gottröra kyrka och Mörby poststation fram och tillbaka, om onsdagar och lördagar samt att postmästaren begärt och åtnöjer sig med 4 Riksdaler Riksmynt årligen”

 Härmed förklarade sig de församlade nöjda, men ville att Lundgren skulle, utan avgift av församlingsborna, medtaga till Mörby de lösbrev, som kunde på vägen lämnas och bestämdes, att om Lundgren väl utfört sitt åtagande skulle han erhålla vid årets slut dessutom, såsom gratifikation 5 Riksdaler Riksmynt, lönen skall han erhålla kvartalsvis. Herr Lövgren åtog sig bredvilligt att för en årlig summa av 5 Riksdaler Riksmynt inlägga och uttaga breven ur väskan”.

Gottröra-borna var ändå inte nöjda med postgången, vilket klart framgår av ett stämmoprotkoll av den 30 maj 1878:

”Beslöts enhälligt att det vore önskligt om undertecknad Grönvall åtoge sig postföringen mellan Rosersberg och Vängsjöberg emedan lantbrevbärningen ej ansågs bliva ändamålsenlig för socknen och utsågs tillsvidare som ombud i detta senare fall Grönvall att ingå till Poststyrelsen med förfrågan om Poststyrelsen ville på antagliga villkor uppdraga postföringen emellan Rosersberg och Gottröra åt mig Grönvall”.

I protokoll av den 28 augusti 1878 heter det: ”Som anmälan inkommit från Kronofogde Orstadius att förslaget om postens förande mellan Rosersberg och Gottröra vunnit Poststyrelsens bifall med villkor att en person utses som ombesörjer postens utdelning på något centralt ställe. Så skedde nu avtal med skollärinnan Julia Eriksson att åtaga sig nämnda uppdrag från 1 januari 1879 till samma tid 1880 mot en ersättning av 50:- kr om året utgående med 25:- kr ur kommunalkassan och 25:- kr av undertecknad Grönvall”.

Kraven var höga, Julia hoppade av före avtalad tid.

En stämma 1879 bestämde att lämna uppdraget åt handlanden J.E. Östlund i Lilla Gottröra mot en ersättning från kommunalkassan av 15 kr om året.

Efter fyra månaders arbete med posten hade Östlund tröttnat på sitt uppdrag.

Den 9 februari 1880 åtog sig ånyo lärarinnan Julia Eriksson att sköta posten mot en ersättning av 30 kr per år, räknat från tillträdesdagen, tills ny skollärare flyttat till socknen.

När socknen fått sin nye skollärare, avsade sig Julia Eriksson expeditionen för gott.

Den nye skolläraren, G.A. Pettersson, åtog sig sysslan den 29 december 1880 mot en ersättning av 20 kr per år räknat från den 1 januari 1881.

Den 1 april 1891 fick Gottröra ny poststation. Den förlades till Klockargården. Föreståndare blev Gustaf Adolf Pettersson, född 23 juni 1849. Ersättningen, som till en början var 150 kr per år, hade stigit till 240 kr år 1916. Då kom posten över Kårsta.

För att få posten därifrån utbjöd man postkörningen till den lägstbjudande.

Lägenhetsägaren J.F. Eriksson i Håkansberg i Gottröra åtog sig sysslan för 1 kr per tur. Han hade att tillryggalägga en vägsträcka på 55 km, vid varje tur.

Eriksson körde från hemmet kl 07.00 och kom inte tillbaka förrän på kvällen, många gånger mycket sent. Han måste bland annat öppna 15 grindar under en resa Gottröra-Skepptuna-Kårsta.

Posten anlände tre gånger i veckan.

1911 övertog fostersonen Mauritz Sahlqvist sysslan mot en ersättning av 5 kr per tur.

Efter ett par år begärde Sahlqvist lönelyft, 6 kr per tur, men postverket ville inte betala. Då sa Sahlqvist upp sig

Inga nya anbud kom in så Sahlqvist erbjöds de begärda 6 kronorna, men var inte nöjd med det. Han krävde  6,50 kr, som han också fick.

1917 sade Sahlqvist upp platsen. Hans anbud var nu 20 kr per gång. Sahlqvist hade tänkt skaffa motorfordon för att kunna utföra sysslan på kortare tid.

Nu hade även Gottfrid Nyberg i Johannehill lagt in anbud. Det löd på 12 kr. Han fick sysslan.

Nybergs efterträdare blev Karl Gustav Karlsson, som tröttnade efter ett par år.

Hittills hade posten kommit till Gottröra tre gånger i veckan. Nu kom posten att gå över Frösunda och anlände fyra gånger i veckan.

Den nye postföraren hette Sundell. Han uppehöll körningen i tre år.
Sundell var den siste som körde posten med häst och vagn. Nu började motorfordon att användas.

Var och en måste själv hämta sin post på poststationen. På grund av dennas läge var framförallt de som bodde i norra delen av socknen missgynnade. Folket där fick post en gång i veckan. Den hämtades då i samband med gudstjänstbesök på söndagarna av skolläraren Magnusson i Vikensberg, som sedan sände den med skolbarnen till respektive hem.

År 1917 bosatte sig Johan Burell i närheten av Vikensberg. Han och Magnusson diskuterade ofta postfrågan med varandra och kom till slut överens om att sammankalla de familjer som fick posten genom Magnusson, till sammanträde för att utröna, om inte denna viktiga fråga kunde få en bättre lösning.

Man beslöt att posten skulle hämtas tre gånger i veckan på så sätt att en familj svarade för hämtningen en vecka i taget.

Poststationen kom så småningom till komministergården i Håsta.

G.A. Pettersson slutade 1930 och efterträddes av sin dotter Ester Margareta Pettersson. Hon anställdes 1 augusti 1930 och stannade  på tjänsten till 1955.

Detta år flyttades postlokalen till Fredhäll och föreståndare blev Sune Lindé från Skepptuna.

År 1926 inrättades en lantbrevbärningslinje Gottröra-Vikensberg. Den förste lantbrevbäraren blev Johan Burell. Vägsträckan var 16 km och lantbrevbäraren hade 20 öre i ersättning per km. Han kunde således kvittera ut 3,20 kr plus 20 öre för väntetid vid poststationen.

1931 utökades linjen österut till Källbacka, sträckan blev nu 22 km.

1938 skedde en utökning till Mälby, turen blev 28 km.

Under krigsåren, då 1 500 - 2 000 norrmän var förlagda till Johannesberg, Runsten och Axevall, inrättades en extra linje för östra delen av socknen.

I och med detta fick ordinarie lantbrevbäraren även tjänstgöra på poststationen. Den extra linjen försvann 1945.

1951 utsträcktes linjen till Granbacken i öster och till Ridderbol i norr. Linjen blev därmed 33 km. Genom denna utsträckning blev hela socknen betjänad.

I början kom post endast tre gånger i veckan men 1934 infördes 4-dagarspost. Den 1 januari 1938 fick Gottröra post sex dagar i veckan.

1 juli 1952 slutade den förste lantbrevbäraren på linjen Gottröra-Riddarbol sin tjänst inom postverket. Efterträdare blev Harald Carlsson i Mälbylund som innehade tjänsten till 1980.

Gottröra poststation sorterade under Norrtälje till år 1900, därefter under Djursholm och Stockholm. Sedan 1925 hör poststationen till Uppsala.

Antal försändelser under åren:

1893       1 976

1900       2 132

1910       3 900

1920       2 193

1930     15 534

1940     29 364

1950     25 210