Roslagsbro

Poststationen öppnades 1 januari 1875, stängdes 30.september 1961.

Poststationen belägen i Drottningdals skola. 

Folkskollärare Johan Bergström, född 19 september 1828, var anställd 1 januari 1875.
Årslön: 250 kronor.

Lantbrukaren Carl August Lovén, född i Lohärad 23 augusti 1852 anställdes 23 augusti 1884.
Årslön: 250 kronor.

Lovén flyttade 1902 till Röksta. Befolkningen  i socknens norra del protesterade då, avståndet till poststationen blev för långt.
(Det hela löstes genom lantbrevbäring med start 1 oktober 1902.)

Lägenhetsägare Gustaf Wilhelm Mattsson, född 7 juli 1845, anställdes 1 april 1905. Han avled 23 juni 1907. Årslön: 400 kronor.

Handlande Emil Törnqvist, Röksta, vikarierade som poststationsföreståndare under tiden 23.6.07 - 31.7.07.

Skomakare Johan Emil Westerberg-Widén, född 7 december 1871 anställdes 1 augusti 1907. Han hade tidigare varit lantbrevbärare under tiden 1 januari 1904 - 31 juli 1907. Hans arbetsplats var poststationen i Johannelund, Röksta.
Årslön: 400 kronor.

Folkskolärare Anders Gustaf Andersson, född 21 april 1859, anställdes 1 april 1921.
Årslön: 840 kronor.

Johan Bernhard Jansson, född 14 september 1894.  ”Post-Bernhard”  anställdes 1 december 1929. Avgick med pension 31 december 1960.
Årslön: 1.434 kronor.

Kerttu Helena Borgefors, född 18 maj 1904, vikarie från 1 januari 1961 fram till stängningen 30 september 1961. Hon hade tidigare haft  sommarvikariat på Rådmansö, Barnens Ö och Ovansundets poststationer.

Poststationen först belägen i Johannelund, Röksta. Sedan köpte Jansson fastigheten vid Brogården 1936 och där förblev poststationen fram till stängningen 30 september 1961.

”Krigsstämpel”: 1546 X

 

Kronobrevbäringen hade sedan gammalt åvilat jordbruket men för Roslagsbros del omhändertagits av fjärdingsman. Han fick betalt av socknen för detta arbete.

1874 inträdde en stor förändring då brevbäringen lyftes bort från jordbruket och övertogs av Postverket.

Tidigare måste posten avhämtas i Norrtälje. Nu kom den till postkontoret i Drottningdal och distribuerades därifrån.

I januari 1875 beslöt stämman att posten och tidningar på söndagar skulle utdelas vid kyrkan av ett postbud, mot avgift. Postbudet kunde även mot avgift ta emot brev för befordran. Ville man ha försändelserna fick man däremot komma överens med postbudet personligen eller med ”vem som gitter”, ( så kallat ”gångpostbud”!).

Socknen började på 1850-talet få ordning på fjärdingmannatjänsten. Denna hade dittills haft en provisorisk karaktär, där vissa mantal bestridit tjänsten.
År 1851 beslöts att socknen skulle anställa en beständig fjärdingsman. Kostnaden för  tjänsten hölls nere genom att fjärdingsman också svarade för kronobrevbäringen. Till en början betalades han därvid av de hemman, som dittills mot viss skattelättnad skött brevbäringen men från och med 1859 betalade socknen fjärdingsmannen även för detta arbete.
Tel: 1 (1920)

(Text och fakta nedskrivet av Leif Eriksson)