Vätö (f Wätö)

Poststationen öppnades l januari 1875, stängdes 30 oktober 1976.

Organisten och klockaren Robert Leonard Blanck, född 29 mars 1829, var anställd 1 januari 1875
Arslön: 250 kronor.

Fjärdingsman Frans Otto Mattsson, född 4 februari 1870, anställdes 1 juli 1903. Otto slutade 31 december 1945, efter 43 års tjänst.

Fru Annie Gunborg Sjöström, född 7 februari 1919, anställdes 1 januari 1946. Annie var Ottos dotter.

Ulla-Britta Lund, född Carlsson, född 4 september 1926, anställdes 1 juli 1947. Hon slutade 5 februari 1959.

Tjänsten vakant:) februari 1959 – 31 maj 1959.

Alvar Gustaf Engelbrekt Gustafsson, född 28 augusti 1919, anställdes l juni 1959. Alvar slutade 31 mars 1966.

Vakans från 1 april 1966.

Fick sin ”krigsstämpel”, 1547 G, 430811.

Det var kallt under ”krigsvintrarna” på 40-talet. Det fick inte minst brevbärarna känna på.

Brev till herr föreståndaren för Omnibussexpeditionen i Norrtälje. Poststationsföreståndaren i Vätö gör gällande, att han i väntan på den postförande omnibussen (vid punkt B å bilagda skiss) för verkställande av transport av posten till poststationen, punkt C, åsamkats köldskador. Jag utbeder mig upplysning, huruvida poststationsföreståndaren skulle kunna erhålla edert tillstånd att medfölja omnibussen mellan punkt A och B utan att för det skull behöva lösa biljett.

Om Edert svar blir jakande, skulle postföreständaren kunna invända omnibussen i kooperativa föreningens lokal.

1 mars 1942

Brev från Våtö Hembygdsförening den 29 mars 1996.

För några år sedan hade vi en samtalscirkel på temat ”Gammalt tillbakss ” och då kom vi också in på post och postdistribution. Uppgifterna här nedan bygger på muntliga utsagor och har inte kontrollerats i arkiv eller på annat sätt men de som berättat har i flera fall postal bakgrund.

Vätö fick poststation 1904. Tidigare hämtades posten av änkan Katharina Margareta Ersdotter, f6dd 17 januari 1821, först bosatt ~ Norrveda, sedan i Ängsta. Hon gick till fots till Norrtälje två gånger i veckan. Posten lämnades i Klockargården.

Efter högmässan på söndagen läste prästen eller klockaren upp vilka som fått brev.
Postföreståndare blev Otto Mattsson, bosatt i Lugnet strax norr om Utveda gård. ”Postkontoret” flyttades från Klockargården till Ängsdala, då ägt även Gisslander, men det låg avlägset för de flesta ortsbor.

När Otto Mattsson köpte fastigheten i Harg mitt på ön inrymdes poststationen i den och där blev den kvar till 1947.

Posthämtare i Norrtälje efter änkan var ”Päls-Eriksson” och prästgårdsarrendatorn Sundström. Han hämtade avgående post vid 6- tiden på morgonen, körde sedan med hästdraget fordon via Röksta l Roslagsbro till Norrtälje, återkom till Vätö ofta vid 17-tiden; där posten höll öppet klockan 19-20.

I Bergsviks rote fanns kring sekelskiftet en postförening. Protokoll från 1906 och 1907 berättar om åliggande för och avlöning till postbud i Sandviken och Håknäs. Onsdag och lördag skulle post skickas (stapost benämning på avgående post) och hämtas för utdelning i gårdarna. Under vinterhalvåret fick post hämtas hos postbudet som skulle ha avlöning före midsommar. Äldre minns eller har hört talas om Post-Lovisa.

Lantbrevbäring infördes till Bergsvik och Håknäs i juli 1939 (brevbärare Lennart Jansson) till Söderviken, Norrviken och Karlsängen i oktober 1939 (Vega Fransson). Vegas tur förlängdes småningom till Långängen.

Till Norrveda och Dyvik var det cykelbud som i början fick en krona per dag i ersättning.

Poststationen i Ovansundet på fastlandssidan drogs in i oktober 1961, ersattes med postombud till 1965, då lantbrevbäring från Norrtälje infördes och Ovansundet försvann som adress.